Bildrör TV

En vanlig TV har förhållande 4:3 på bilden och bildrör. Det finns även apparater som har 16:9 format. TV apparater med bildrör finns med storlek upp till ca 33". Sony har gjort en 50" men den var, vad jag vet, aldrig till salu. Den fanns med på en utställning på Älvsjömässan och var en koloss som krävde stort utrymme åt alla håll (den var mycket djup). TV med bildrör (vanlig TV) är på väg ut för att de inte går att göra med bra upplösning och att de blir enormt djupa och tunga vid större storlekar.

Projektions-TV

I denna TV är det en videoprojektor som sitter i TV och visar bilden på en matt skiva. Med denna teknik kan man göra stora TV apparater, över 40 tum. Finns både i 4:3 och 16:9 format. Eftersom man använder en videoprojektor för att alstra bilden, stående på högkant, så blir TV trots sin storlek inte särskilt djup som stora rör-TV:ar blir. Sony har en 46 tums TV som är 51 cm djup. Projektions-TV är dock inte problemfri. Den blir ljussvagare än en vanligt TV, ofta är den oskarpare än en vanligt TV då det är svårt att justera in videoprojektor. Mattskivan gör dessutom att man inte kan titta alltför snett på bilden för att få fullgod bild. Det är också vanligt att man får ljusstarkare bild på mitten och att hörnen är mörkare. Med olika tekniker har tillverkarna försökt att minimera dessa problem, men trots det så är ingen projektions-TV lika skarp och ljusstark som en vanlig TV. Med Sonys SXRD får man en mycket skarp bild som är helt i klass med platta skärmar med full HD och låg effektförbrukning, Sony KDS-55A2000 (55 tum) använder 210 watt. Då projektions-TV alltid har stora lådor för att rymma projektorn får man en baksida där man kan rymma många in och utgångar. Det ryms ofta flera SCART, komposit, S-video, komponent och HDMI. På min Sony KDS-55A2000 finns det 8 videoingångar.

Plasma-TV

Plasma-TV är tunna ca 5-7 cm vilket gör att de kan sättas upp på väggen. Skärmarna fungerar så att små celler på 0,6-1,0 millimeter tänds med gasurladdning. Nackdelen med skärmarna är att dels att vissa färgändringar till främst grön kan förekomma, dels att svart inte är lika mörkt som på en vanlig TV eller projektor-TV och videoprojektor med CRT teknik. På grund av att de är svårt att gör små bildpunkter (pixel) så plasma-TV stora och det finns inga under 37 tum. Plasma-TV använder mycket effekt ca 290 watt (42 tum), 350 watt (50 tum).

LCD-TV

LCD-TV har ett rutät som lampor runt skären lyser upp. Det är lätt att göra små bildpunkter (pixel) i en LCD skärm jämfört med en plasma-TV och därför upplevs LCD-TV ofta som skapare än motsvarande plasma-TV. Denna  skillnad minskar dock när man går upp i storlek. Den stora svagheten med LCD skärmar är den dåliga kontrasten som ligger på ca 1:800. Man har därför olika tekniker för at dynamiskt öka kontrasten genom att analyser bilden hela tiden och justera kontrasten kontinuerligt. LCD skärmarna har ökat i storlek och finns nu i 30-32 tum bredbild. De har högre upplösning än plasmaskärmarna men lägre kontrast. En helt ny teknik som kommer att öka kontrasten dramatiskt är på gång så eventuellt kommer LCD skärmarna att konkurrera ut plasmaskärmarna. LCD-TV använder ungefär samma effekt som gamla TV apparater, ca 140 watt (32 tum), 250 watt (46 tum) och 290 watt (52 tum). LED är LCD-TV där ljuset kommer från lysdioder. Kan på sämre TV apparater ge zonbelysning som märks att de är ljusare i vissa delar av bilden. Man håller på att komma bort från detta problem.

Olika finesser på TV

Bredbild-TV

Bredbild använder jag i stället för widescreen då namnet har börjat användas av SVT för sina bredbildsändningar.

Bredbild-TV har förhållandet 16:9, samma som DVD formatet 1,85:1 eller 35 mm biofilm. Då det mesta som sänds i TV är för vanligt 4:3 format så har det flesta tillverkare av bredbild-TV lagt olika tekniker för att bredda en 4:3 bild till 16:9 utan alltför besvärande effekter. Olika tillverkare har olika lösningar på problemet. Det vanligaste är att påverka bilden minst i mitten och sedan mer i kanterna , istället för att bredda hela bilden. Idag sänds en hel del som bredbild. Köper man en bredbild videokassett så har filmen svara kanter upptill och nedtill, precis som flera filmer sänd i TV. DVD:ns genombrott har gjort att försäljningen av bredbild-TV har ökat då DVD filmerna är kodade i samma format som ursprungsfilmen.

Idag sänds över det digitala nätet, mark, kabel och sattelit, vissa breddbildprogram anamorfiskt, d.v.s. bilden är hoptryckt och måste utvidgas i bredbild-TV:n.

Text-TV

Idag har alla TV-apparater text-TV. En kusin till mig lyckades dock köpa en utan för ca 12-13 år sedan men då fick han leta. Det som skiljer TV-apparater åt är dels vilka text-TV sändningar de klarar av och hur många sidor som lagras i minnet. Hur många text-TV sidor som lagras kan variera mellan några sidor till samtliga som sänds.

100 Hz

100 Hz kan används i bildrör-TV (tjock-TV) och CRT projektorer, fristående och i projektions-TV. Normal jobbar dessa TV apparater och projektorer med 50 Hz vilket kan ge flimmer. Med 100 Hz får man lugnare bild.

Att titta på TV

En fel som många gör är att titta på TV i alltför mörk rum. En (rör) TV är 5 gånger ljusstarkare än en bilden på en biograf, vilket syns på att TV går att se på i fullt dagsljus. Att visa film i dagsljus är omöjligt.